Kapitel 1 : Bastian - Romeo [Bitterfuckingsweet]

Bastian lutade sig slappt tillbaka i den högryggade snurrfåtöljen i mörkblått skinn, snurrade ett varv och kände hur fyllan fortfarande låg som en avdomnande hinna över honom. Någon vid namn Painless loggade in och av ren vana klickade han på informationsrutan för att se vem det var. Det var personen som addat honom innan, boyswithkajal@hotmail.com. Visningsbilden var ett öga med ett tjockt lager kajal runt om, men han hade fortfarande inte en aning om vem det var så han tryckte på det röda krysset uppe i hörnet.

  Orka bry sig.

  Han snurrade ett varv till på stolen, såg ner på sin något skrynkliga ljusblårandiga skjorta och de dyra märkesjeansen med Tigerbältet.

  Jävla modetidningsmodellwannabe.

  Till och med hans rum kunde vara taget ur en inredningskatalog, typ IKEA. Inte nog med att det var stort, för stort, det var bara så fruktansvärt opersonligt.

  De vita dubbeldörrarna, på den lika kallt vita väggen, ut till vardagsrummet var halvöppen och släppte in en doft av mörkret där ute. Tomheten och avsaknaden av hans föräldrars närvaro ekade i tystnaden. Det ljusa trägolvet i hans rum täcktes delvis av en mjuk vit matta, någon handgjord grej från Asien trodde han, när han var mindre hade han älskat att borra in tårna i den och låtsats att han satt på ett moln.

  Skrivbordet han satt vid, det stora och ljust ekfärgade stod i vänstra hörnet om dörren, liksom klöv rummet på något vis och hade som en egen liten dimension. Skrivbordslampan lyste beslöjande blå och var egentligen inte alls bra för ögonen, men det fanns viktigare saker att bry sig om än blått ljus. Framför datorn och gömd i den högryggade fåtöljen var det ändå ingen som såg honom gråta, där kunde han välja vem han ville prata med och vilka han ville undvika utan att få skit och kallas dryg. Han kunde få vara vem han ville.

  Det fanns ett fönster vid bortersta änden på väggen vid skrivbordet, ordningsamt putsat och utan en skymt av varken nästippsavtryck eller fågelskit. På fönsterbrädet stod två lika prydliga, välvattnade och grönskande krukväxter i vita krukor med blommor som lyste marinblå, exakt samma nyans som de nästan genomskinliga gardinerna som prydde fönstret. Väggen bredvid, den mitt emot dörren bar ett exakt likadant fönster och den väggen var lika marinblå som gardinerna och blommorna, fondvägg kallades det visst när en av fyra väggar var i en annan färg. Han slängde en kort blick på sängen, den som stod upptryckt med huvudändan mot den fjärde och lika kallt kalkvita väggen som de två första. Den var stor och bred, mjuk som en hög videung och täckt av ett mörkblått täcke.

  Vad var det med blått och vitt egentligen?!

  Han hatade sitt rum, den bestämda färgkombinationen blåvitblå-vitblåvit. Det enda som egentligen bröt mot den var skrivbordet, den röda datorn, och bokhyllan (som äckligt nog hade samma eknyans som skrivbordet och golvet) vilken var fylld till höjden och bredden med CD-skivor, DVD-filmer och en alltför stor stereo vars högtalare var uppsatta på väggarna eftersom de inte fick plats någon annanstans. Han läste ändå inte böcker och ägde enbart två stycken, God natt Alfons Åberg och Mitt i nattenmysteriet. Böcker som bara hans Nanny hade haft tid att läsa för honom när han skulle sova och böcker han redan kunde utantill eftersom han hört dem så många gånger som liten.

  Det irriterande ljudet av ett snabbmeddelande från MSN väckte honom hastigt ur sina tankar och han snurrade tillbaka fåtöljen mot datorns uppfällda skärm.

 

Painless säger:
    
Romeo? Har du skaffat pojkvän?

Först förstod inte Bastian vad personen menade, men så kontrollerade han sin nick: Romeo – bitterfuckingsweet

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Nä, men jag är öppen för förslag.

Han skrattade för sig själv åt sin humor, kanske var det spriten som gjorde att det var fruktansvärt roligt eller så var han bara patetisk. Hans egen visningsbild visade en nakenmodell från senaste numret av Playboy, en bild som han egentligen bara hade för att ha.

Painless säger:
    
Ok… säger du det så. Var inte du emot porr förresten? Med kvinnoförnedring och allt? Jag menar, en naken tjej med fakebröst kanske inte är rätta sättet att få ’mansgrisarna’ att sluta se ner på kvinnor?

Bastian höjde ögonbrynen för sig själv. Vadå emot porr? När hade han någonsin varit emot porr? Okej, det var inte hans största intresse och hade aldrig varit, men en del tidningar ägde han väl. Å andra sidan kanske personen bara skämtade med honom så det var lika bra att spela med.

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Jag har det som avskräckande exempel ;)

Painless säger:
    
Det fungerar…

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Mitt livs mål är uppfyllt, jag har förgjort en mansgris. Jag hoppas att du hädanefter enbart väljer flickor med klass, som klär sig i vinteroverall året om och inte visar hud mer än i ansiktet.

Painless säger:
    
Du om någon borde väl veta att jag inte är speciellt intresserad av typer med bröst över huvudtaget?

Bastian stelnade till, vem kände han som var bög? Kanske var det någon som inte hade kommit ur garderoben eller någon som lättat sitt hjärta för honom när han var full? Det var inte direkt omöjligt…

Romeo - bitterfuckingsweet säger:
    
Så… du är bög?

Painless säger:
    
Malin, jag hoppas att du skämtar…

Malin, vem fan var Malin?

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Jag visste inte att jag hade bytt både namn och kön, hehe.

Painless säger:
    
Va? Vad snackar du om?

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Jag är inte Malin, du måste ha addat fel adress. Sorry mate.

Painless säger:
    
Fan. Vad pinsamt. Sorry.

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
Lugnt för fan, det enda du har talat om är ju att du är bög.

Painless säger:
    
Det är väl inte så obetydligt? :S

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Äh, jag är halvbög själv, det blir ju bara en halv chock för mig då :P

Painless säger:
Hur kan man vara halvbög?

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Man är helt enkelt bisexuell, kära du. 

Painless säger:
    
Men det räknas ju inte! Du är det säkert bara för att det är inne att vara det…

Bastian fnös ljudligt för sig själv.

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Ja, eller hur! Jag har säkert knullat fler killar än du.

Painless säger:
    
Möjligt, jag har inte haft sex med alltför många.

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
HUR många?

Painless säger:
     Men fan, jag vet ju inte ens vem du är!

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Nej, men som att du på allvar skulle berätta det bara för att jag sa att jag är Tore Svensson på Gothemsgatan 3…

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Och nej, jag heter inte så (även om jag tycker att det är jääävla snyggt alltså).

Painless säger:
    
Okej då, tre pers.

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Bara tre?

Painless säger:
    
Vadå BARA? Räcker gott för mig, jag är bara arton, man hinner inte med så många.

 Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Jag är också ”bara” arton, men jag har ändå haft fler.

Painless säger:
    
Jaha, jobbar du som prostitute på fredagar eller?

Painless säger:
    
Nej, vad är det här? Någon jäkla tävling om vem som knullat flest?

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Nej, ingen mening ju, jag vinner ju bara.

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Kan du inte dra en runk i camen?

Painless säger:
    
VA?! Nej lägg av.

Romeo – bitterfuckingsweet säger:
    
Nej, varför det? :O

Painless säger:
    
Inget att se i alla fall. Du är ju helt sjuk.

Painless kanske inte svarar eftersom han eller hon verkar vara offline.

Shit. Vad hade han sagt egentligen?

  Bastian scrollade upp genom konversationen och läste det som skrivits.

  ”Kan du inte dra en runk”, muttrade han argt för sig själv och upprepade sedan frasen ännu en gång med förställd, gnällig röst: ”Kan du inte dra en runk. Måste jag alltid vara en sån jävla idiot?”

  Och imorgon skulle han ha jordens värsta baksmälla ever, den där tjejen och hennes kompisar skulle mörda honom med hatfulla blickar i skolan under hela måndagen och gänget skulle fråga om hon hade varit något att ha, livet kunde ju inte bli mycket bättre för tillfället.

  Sarkasm, sarkasm, sarkasm.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0