Hejsan allesammans! Kapitlet går framåt (skrevs fyra sidor igår) och Emy och jag har inte dött i hettan som tagit över Norrköping - än. Snart kanske :P Nä men det vi ville informera om är att vi numera finns på twitter också :D

Det är vi som är Bastimilian - jag vet, hur awkward är inte det? Jaddas och Bax var redan taget och det gillade vi inte riktigt :O

Hej Allesammans! Emy kom ju med det ypperliga förslaget att vi skulle göra en videoblogg och ja, ni hakade ju på och vi fick rätta oss efter era önskemål ;) Nä men ja, jag ska väl inte hålla något inledningstal. Vi är flummiga och det tog evigheter till att våga göra den här och vi är skitnervösa nu när vi ska lägga upp den och allt. Vi har till och med redan fått kommentarer om att det var deras "Worst five seconds in my life" så vi kan ju inte ha gjort så fint intryck :P Det sista vi vill säga är väl; var snälla mot oss stackare och klaga inte allt för mycket på utseende/röst/uttalanden etc :P

Vi hoppas att svaren lever upp till era förväntningar!

 

 

 

 

Edit; Men hallåå, vad gör jag med håret hela tiden? Haha. (Emilie)

(ni som alltid har undrat hur Emilies klyfta ser ut och vart den börjar, haha...)

(Chockade över all uppmärksamhet, yaay!)

(Funderar ljudligt över nya kapitlet!)

(WOW VI HAR ETT KAPITEL!)

Eller..?

Snarare null, zero nada, prada?

För allvarligt tänkande leder till oanade konsekvenser...

chocktillstånd >.<

Depression :O

eeeh?

Hohooo!

Funderar på Max nya frilla... och Basses nya smile!

WE LOVE YOU!

Emy och jag fick anfallet av tjuvkiken på statistiken. Sedan smakprovet lades upp har det verkligen skjutit i höjden! Kul att ni fortfarande finns kvar där ute och väntar på kapitlet :) Jag har läst fyra nya kapitelsidor och jag säger bara såhär - KÄRLEK MED VERSALER.


Kärlek till er.

Det här går att läsa på jaddas.tk -

HEJ på er!

Jag är så hemskthemskthemskt ledsen för att jag inte har gått in här och skrivit hur det går för mig med kapitlet. Sanning att säga så har jag haft JÄTTEdåligt samvete över att jag inte har lagt ut något, men hela förra läsåret har jag mått psykiskt dåligt över att bo i en stad jag inte trivdes i och läsa på en utbildning jag inte tyckte om, tillsammans med att min dator kraschade minst fem gånger och hela kapitlet försvann gång på gång. INTE SÅ KUL! Jag kom på den otroligt bra idén med att spara allt på en extern hårddisk, bara det att när datorn kraschade för femte gången så tyckte min externa hårddisk att det var en bra idé att vilja bli omformaterad nästa gång den kopplades in i en dator - kapitlet försvann igen.

Jag har jobbat nästan 150% i sommar, både nätter, morgnar och dagar, vilket har gjort att jag inte haft någon ork eller tid till att skriva. På min lediga tid har jag sovit, typ.

MEN NU kära vänner! Jag skriver som en dåre och det går framåt. Förhoppningsvis blir kapitlet klart SNART, men jag vågar inte lova någonting, men jag vill att ni ska veta att jag jobbar på det.

Jag är hemskthemskt ledsen för att det har blivit såhär, och det är HELT OCH HÅLLET mitt fel. Emilie och jag pratade lite om det här i somras (om hon kommer ihåg det. det var ett kort samtal XD) där vi pratade om att till kommande kapitel (inte det här, för det har ni väntat så länge på) kanske korta ner dem något, så att de kan komma ut lite fortare, för att både hon och jag känner att det är längden som gör det jobbigt att skriva (helt och hållet vårt eget fel, för det är ju vi som satt ribban haha). När man kommit femton sidor så vet man att man måste skriva minst femton till innan det är klart, liksom, och det känns TUNGT ibland! Så jag tror att vi ska försöka korta ner kapitlen och sedan få ut dem snabbare istället. Och nu pratar jag inte om att kapitlen ska bli fem sidor haha, men att de inte är på 30-35 sidor längre, utan kanske mer 15-20. Är det okej med er?


Åter igen - FÖRLÅT! Jag jobbar på det. Smakprov kommer senast i helgen. You have my word.

PUSS

När Emy och jag var på stan hittade vi Basse i en affär! Det klickade direkt och vi smälta långsamt bort efter att ha sett hans colgateleende! Jag fick till och med ta kort på honom, till och med tillåtelse att lägga ut det på bloggen. TRUMVIRVEL MINA DAMER OCH HERRAR.

BASTIAN REENSTIERNA.

  ”Ikväll”, sluddrade han och dunkade Bastian vänligt i ryggen medan de bruna ögonen nästan gick i kors under halvslutna ögonlock. ”Ikväll”, fortsatte han och vinglade till. ”Blire hoohoo!”

Arvid – and I say fuck you, and you say YES PLEASE! säger:
    Tjennaaaaa!!!!!!!!!

 

En miljard jävla utropstecken?! Hade han typ muskelryckningar i fingret eller vadå?

 

    You can’t say no to me säger:
    Jo, så kan man ju också uttrycka det…

 

    Arvid – and I say fuck you, and you say YES PLEASE! säger:
    Alles gut lr vadååå????

 

En fucking jävla miljard frågetecken också! Seriös dampfjortisvarning.

 

    You can’t say no to me säger:
    Ah jo, en lever väl, själv då?

 

    Arvid – and I say fuck you, and you say YES PLEASE! säger:
    Jo här e de bah faderuttan vettu. Görs då?

 

Faderuttan? Faderuttan?!

 

     You can’t say no to me säger:
    Okej, det låter väl bra, antar jag… Inte mycket du, kom hem från träningen precis.

 

    Arvid – and I say fuck you, and you say YES PLEASE! säger:
    Ahaaaaa, practice med tha big boys va? Hehe…

 

Red alert. Red alert. System shutting down. System infected by an annoying item. Please delete item.

GAAAAAH!

Tjugofemteplats på bloglovin ;D
Emy och hennes håriga pojkvän är jätteglada ^^

Hej allesammans :)

Någon som är intresserad av en jäddasträff i sommar någon gång? ^^

I övrigt, här följer tio enormt spännade repliker och meningar ur kapitlet utan något som helst sammanhang. Enjoy!

1.   ”Jag är en sån jävla tönt…jag vågar inte. Jag vågar inte.”

2.      ”Ingenting. Jag väljer ingenting.”

3.       Jävla Armani Code.

4.       Fan, vad han luktade skit.

5.      En tom människa, men ändå någon med tjugotre kromosompar.

6.      Antagligen gned han också in diverse kroppsvätskor i kläderna.

7    ”Jag bjuder på glass. Kom igen, du kan behöva lite laktos i magsäcken.”

8    ”Min lillebror börjar nian i höst. Helt sjukt. Förra veckan var han sju år, om du fattar.”

9     För varje kämpande andetag han tog, så föll han långsamt sönder inuti.

10.    ”Kan vi inte fortsätta?”

        ”Va, hur  menar du?”

         ”Du vet… hela vägen?”

By the way, en rolig incident. Emilie när vi tänkte ta en ganska avslöjande mening: "Vi tar den här, de kanske tror att det är Max...fast...det gör de ju inte...eftersom det är Basses kapitel..."

Emy och jag håller på att bli galna. Vi skrattar åt asatron och vi får inte in bilderna som vi ska. Det är jobbigt. Emy vill ha mat men jag tillåter henne inte att få det. Vi återkommer när vi är normala igen.

WOOOOOOOOOT.

Nu ska vi försöka fixa ordning här ^^