Ett litet livstecken
Nu är det Emy som skriver, konstigt va?
Mitt liv har varit ett kaos det senaste halvåret och till och från har natt och dag varit ungefär samma sak. Livet har helt enkelt varit skit. Folk har dött som flugor omkring mig och andra har fått reda på att de inte kommer leva så länge till. Ibland är livet bra jävla orättvist, hörreni.
I vilket fall vill jag be hemskt mycket om ursäkt för att jag inte har varit direkt kontaktbar. Jag har mest hållit mig för mig själv, hållit skenet uppe, men att ta tag i JÄDDAS och skriva ner allt av mig som kan ges i Basses tankar och ord - det har inte gått. Även om det låter konstigt så är JÄDDAS lite som en avbild av mig. Det Basse tycker och tänker och känner är nödvändigtvis inte vad jag tycker och tänker och känner, inte just då eller kanske inte överhuvudtaget. Men någonstans får jag ju känslorna att ge honom. För även om det känns som om de är riktiga personer ibland, så är de faktiskt bara karaktärer som blir till verklighet när vi eller ni ger dem ord. Någon sorts verklighet i alla fall. Och det senaste halvåret har jag inte haft några ord att ge. Inte ens till mig själv.
Jag skrev sjutton sidor på ett kapitel. Allt försvann när min dator kraschade, och nu är jag uppe i tio i ett försök att skriva om hela kalaset. Det är jobbigt, men jag kämpar på. Mitt i tentaplugg och livskriser så börjar jag hitta tillbaka igen, och jag försöker verkligen få kapitlet så bra som jag kan, för er och emilies och min skull.
Tack till er som mot all förmodan, trots all väntan och "författare" som inte går att kontakta, finns kvar. Och tack till Emilie som har det bästa man någonsin kan önska sig i en vän.
Sjukt pretentiöst inlägg. Men hey, klockan är två på natten och jag sover, basically. Nu skajag faktiskt läsa ett kapitel ur JÄDDAS innan jag sover. Det ger mig alltid lite inspiration.
Vilket är ert favoritkapitel, och varför?
Gör inget att det tar ett tag, det är ju viktigare att du mår bra och så :)
Vet inte riktigt vilket som är mitt favoritkapitel... Gillar alla ^^
Jag har faktiskt inget favoritkapitel, alla är bra på sitt eget sätt...
Men jag tycker självklart inte att det varit några problem med att vänta, jag har haft ganska mycket i mitt liv själv. Dock måste jag erkänna att jag har längtat lite efter ett avbrott, men jag förstår att JÄDDAS inte alltid är prioriterat när man försöker boll alldeles för många saker samtidigt.
kämpa på, vi väntar! klart att livet går före något man skriver på sin fritid, det vore konstigt annars. hoppas att du mår bättre nu/snart och att du snart får skrivarlust igen! kul att du verkar vara lite på gång i llafall!
hälsa basse!
Bra att det går bättre för dig nu ^^ Och synd på datorn som kraschade innan, det är ju jobbigt att behöva skriva om saker. (Personligen brukar det inte bli lika bra för mig om jag måste skriva om allt från början.) Men eftersom att JÄDDAS är så himmla bra så är det helt klart värt att vänta på! ^^
Jag tror inte att jag kan välja något favoritkapitel, men något som fastnat i mitt huvud är scenen där Bastian räknar plattorna i köksgolvet och funderar på om halvan räknas.. och när Max sitter under den där busken och undrar om älgarna kommer.. XD
Jag och min kompis samlade på roliga ord och meningar från JÄDDAS ett tag.. och då var ord som "modetidningsmodellwannabe" och "hiphopoffer" med. XD
Så skönt att du mår bättre! Och såklart att du e igång med kapitlet trots kraschande dator och allt, men bäst är nog att du mår lite bättre :)
Mitt favorit kapitel är nog på festen när Bastian kommit på vem Max är och hånglar upp honom innan han däckar i sängen :P
Kämpa på!
